miamoja

Fy fan så gytt det är att göra riktigt fina fynd!!! Så bra man mår då!!!

Jag skulle ju själv verkligen inte vilja kalla mig för materialist, men jag får ju helt enkelt erkänna att jag är det. Eller det beror ju på vem och vilka man jämför med. Såklart. Också. Men. Men. I love things!

Jag var i Stone Town förra måndagen för att hämta ut pengar. Jag gick pengalös över helgen. Gillar inte när jag inte har pengar på fickan för då vill jag köpa allt!!!.... Jag skickade med mitt mastercard med 2 tjejer på torsdagen som skulle till stan, som förövrigt är det enda stället på ön där det finns bankomater. Dom prövade 2 olika bankomater men det gick inte att få ut. Och sist jag var i stontown försökte jag i 5 olika...sen försökte jag på lördagen att få ut pengar här uppe i Nungwi. Det finns ett ställe där dom kan dra kortet manuellt eller som ett kort köp, men dom tar en viss procent på uttaget, men det kan det ju vara värt då man inte har en spänn på fickan, men det var bara det att det hade blivit strömmavbrott...även på söndagen...Eller dom stänger av elen på ön då och då, vet inte riktigt varför, men det finns ju säkert nån anledning.

Jag kan verkligen säga att det är en stor sten som lättar från ens hjärta när man hör att det börjar rassla till i bankomaten då den börjar räkna upp pengarna! För det är ju som sagt, även om man tar sig in till stan, inte helt självklart att man kommer därifrån med pengar. Inget kan man ta, eller ska man ta för givet ;)

Man får ju ut en liten bunt med sedlar här. 400 000 brukar man ta ut och det är lite över 2000 sek så tänk dig 2000 sek i 50 lappar! Och sizen på dessa pengar är väl ungefär som en tusenlapp hemma. Så det är inte direkt så att man får plats med dem i den mindre plånboken. Man känner sig rik ;)

Hur som än haver så åt jag sjukt gott och köpte lite matgrejer med mig, bla heinz ketchup, oliver, havregryn och äppelmos!?! Såg att dom hade även rökt lax!! HUR sjukt är inte det?!? Och jag som dagen innan pratade med ena tjejen som jag bor med om att jag var så sugen på gravad lax med hovmästar sås (jag har ju förmågan att få sånna sjuka mat nojjor..jag skulle nog egentligen kunna äta ihjäl mig) Vet iof inte hur den, dvs den rökta laxen, hade mått efter en halv dag i väskan i solen.. men till nästa besök i stan kanske! Eller varför skulle den inte gå att äta egentligen? Här köper jag  typ som friterade eller kanske snarare stekta fiskbitar som legat framme i värmen ett tag, säkert i timmar, och inte blir jag sjuk av det plus kolla in killen med fisken på cykeln!

Så jäkla roligt för det är ofta dom cyklar omkring med fisk på pakethållaren, eller i nån sorts cykelkorg eller om den är jätte stor så brukar den ligga sådär tvärs över hela cykeln och som sagt det är faktiskt ganska ofta fisken är oftast sådär jätte stor, nästan min size. Ja nu kanske inte jag är sådär jättestor för att vara människa, men för att vara fisk! Ibland brukar dom slänga upp fiskar på dala dala taken, där dom förövrigt slänger upp lite allt möjligt! (Jag undrar om det inte är tonfisk och svärdfisk som är sådär stor?)

Annars så strosade jag bara omkring och kollade på alla jätte fina turistsaker som man kan köpa här i fina affärer, men det är rätt så dyrt.

Åkte ut till second hand marknaden som ligger lite utanför city, Sateni, i hopp om att den kanske skulle kunna vara lite bra. I Dar es Salaam så finns det en stor, inte så jätte jätte bra, men ändå och i Mwanza finns förmodligen världens bästa second hand markand, mlango moja. Skit i Paris, New York, London åk till Mwanza, Tanzania om du vill göra FINA och AS BILLIGA fynd!!!!!!!

Tyvärr så var inte denna marknad bra, men jag gjorde ändå 3 väskfynd till det trevliga priset av 37 kronor.

På vägen hem satt jag typ i framrutan och hoppades på att vi inte skulle krocka. Kolla dala dalan, localtransporten hur dom packar på taket. Vi åkte förbi en som slängde på en hel soffgrupp! Att dom hittar ratt pa sina saker nar dom ska kliva av ar ju fantastiskt ocksa!

Men en annan sak var att växelspaken satt helt löst och under där så var det ju såklart barmark, lite flinta flinstone över det hela.

På vägen till stan så är det ungefär kanske 3-5 polisstopp. Vid varje sånt stopp så måste man stanna. Dessa stopp är fasta stopp dvs icke mobila. Poliskonstapeln, om han är på gott humör så kan han nästintill bara vifta förbi en, man, dvs chaffisen eller biljett snubben måste ju trots allt stanna lite snabbt och hälsa artigt och det händer ju ganska ofta att polisen gärna vill visa sin makt position och tala någon till rätta eller ibland även få en liten slant... Detta korrupta land... Överallt samma visa... trisst! Fattar inte varför inte bistånden jobbar mer mot det?! Men det kanske dom gör eller så är det lönlöst, vad vet jag?

Lite kul är det när man åker dala dala så finns det ju folk som kliver på utan pengar. Man betalar inte när man kliver på utan förrän en biljettkille säger till. Som sagt det finns dom som kliver på utan pengar, dom är inte många, men dom finns. Sen är det betydligt fler som kliver på som inte betalar det fulla priset för att dom inte har mer pengar. Säger dom iallafall. Biljettkillen frågar vart man ska och sen får man ett pris vad det kostar av honom och det är då dessa människor räcker fram sina mynt som är för få och låtsas om som ingenting (ser det ut som). Så då säger biljettkillen till, bado kidogo = det fattas. Passageraren säger då sina = jag har inte. Så tjaffsar dom lite å sen är det typ bra. Ska försöka med den hemma på SL sen! Hehe!

Det är så himla vackert längst vägarna! Grönt och lummigt! Försökte fota med mobilen när jag satt i framrutan och denna blev rätt ok.

Gissa om den här var god med cocosnöt, banan, chokladsås och vaniljglass?

Här är ett foto på en liten infolapp som satt på rumsdörren till guesthouset från när jag bodde över i Stone Town förut.

Så här blev målningen från berättelsen. Ganska ful, men stjärnhimlen tyckte jag om på något sätt. Fast man ser visst inte bilden sa bra ;)

Mansour ville hjälpa mig att blanda till brun färg till masten, vilket är ganska svårt tycker jag, att få en sådär bra brun färg med inte förmycket blå eller röd i när man blandar från grundfärgerna röd, gul och blå. Ha! Du kan gärna få blanda, sa jag! "Problemet" är bara att han egentligen inte har någon aaaaaning om färger ;) först tänkte han ta svart med lite vitt i tror jag, om jag inte minns fel, men jag sa att då blir det grå plus att du får inte använda svart. Så han började blanda på. Först hällde han färgerna i en liten kork och blandade men det hela slutade med, när jag kom tillbaka för att kolla hur det gick för honom, då blandades det inte längre i den lilla korken utan i en stor skål, typ, så nu har jag väl lite mer än en halvliter färg. Brun. Haha, men det blev ju faktiskt en riktigt bra brun färg i slutändan! Frågan är nu bara vad jag ska måla för brun tavla...hmm... ;)

Här är mina första Tinga Tinga målningar. Shit vilken tiiiid det tar att göra dom. Sånt himla piller jobb. Måla, lägga i solen, torka. Måla, lägga i solen, torka. Måla, lägga i solen, torka...tar ju fan evigheter och sen säljer dom dom billigt. Sikket hantverk! Jag undrar igen vad en tavla skulle kosta med en svensk timmpenning.

Jag måste ju säga att jag tycker att det är rätt fult med denna nyanserade bakgrund som dom använder sig av och vissa former och streck är ju bara fööör mycket! Men "tyvärr" så finns det bara ett endaste sätt att måla Tinga Tinga på enligt Tanzanerna själva. Nu menar jag inget illa så, MEN jag har ju märkt att gör man något avvikande så skrattas det åt en och bara hahaha neeeeejjjj vad har du gjooort?? hahaha så hääär ska det vara! ;)

A ha!..är det bara att säga då och göra som dom tycker är rätt. Faktiskt. För om man säger att man kan ju faktiskt göra så här också så skrattar dom bara och nej nej du e tokig du, så kan man inte alls göra, det är så här man gör. Lite som yrrol, "man kan göra så men det är inte rätt". Visst finns det ju folk världen över som tycker om att tillrätta visa. Men det finns ju också olika sätt att göra det på. Och olika sätt att framföra det på kulturmässigt. Men här i Tanzania, faktiskt att det kanske var mer så på fastlandet i Tanzania att dom tillrättavisade helat tiden (kändes det som ;)) än här på Zanzibar faktiskt. Men sen å andra sidan så bodde jag ju mer där och var mer involverad i det dagliga arbetslivet och mer involverad med människorna då på ett annat sätt än nu. Men det som fascinerar mig lite är att finns liksom inte flera lösningar på ett problem eller vad det nu kan vara, som i det här fallet, en tinga tinga målning.

Jag läser en bok just nu som jag verkligen kan rekommendera förövrigt, men det stod en sån klockren sak däri om just hur afrikaner beter i vissa situationer. Observera att det är en Afrikanska som skrivit boken, som förövrigt är en sann berättelse om könstympning, hemskt! Skändad, av Khady Koita heter boken och författaren. Hon berättar när en annan kvinna från landet Mali kommer på besök i hennes lilla by i Senegal. Och i Mali utför man inte könstympning och då skriver hon att Kvinnan från Mali säger så här; "Nej, men fortsätter ni sonike att utföra den där barbariska ritualen? Har ni då inte blivit medvetna, är ni fortfarande vildar? Den ritualen är grym!"

Hon skrattade när hon sa det, som om det var på skämt. Det är så man gör i Afrika för att inte såra den man pratar med.

Och så är det verkligen! Man skrattar när man säger nåt "taskigt" eller nåt som vi, iallafall enligt svensk kultur, uppfattar taskigt. Typ, Vad tjock du har blivit hahaha, så det känns nästan som ett hån, men det kan betyda typ att å vad härligt att du har ätit god mat! Och att vara tjock är fint i vissa stammar eller att dom säger, var är hon den feta? eller asså tjaa nåt sånt. Eller, Mia sådär steker man inte pannkakor hahaha vänta så ska jag visa! Så slits sakerna ur händerna på en. Eller, sådär tvättar man inte kläderna hahaha och så slits kläderna ur ens händer så ska dom visa hur man gör. Hur man ska göra. Omtanke från deras sida, men fan så förbannad man blir ibland. Jag tänker ju också att det finns ju flera sätt att gå till väga och inte bara ett. Men jag tror tyvärr att det ligger något i att ungarna från att dom är små och går i skolan så lämnas det inget utrymme för eget tänk, att hitta egna lösningar, utan det finns bara ett rätt eller så är det fel. Vet inte, men det är vad jag tror.

En annan grej som jag kom på nu är att här är det fint, lite av en heder, respektfullt att bli kallad gamle man eller kvinna eller farmor osv. Att kalla någon Mzee som betyder gammal man är att visa respekt. Testa den hemma och säga att nån är gammal, där alla vill vara så unga så länge som möjligt och inte se gamla ut och där man ibland skäms över sin ålder, jämför man så är det en enorm skillnad!

Ja nu gled jag ju iväg på nåt helt annat, vilket inte är helt ovanligt...nu ska jag se vart jag va...jo, men med tinga tinga målningen så om jag tex inte gjort zebrans ränder i rätt ordning, tex att börja med ränderna på bakbenet och sen ta det näst främsta frambenet osv, dvs enligt honon, Chabbi eller henne, Mariam, (som förövrigt lärt från Chabbi som är "min lärare" här) så skrattar dom åt mig och bara, hahaha men Mia nu gör du fel, fastän resultatet blir detsamma ;) eller det tycker ju jag iallafall, men det kan jag ju inte med att säga...så tar dom målningen ifrån mig och bara nu får du sudda ut! Så fruktansvärt irri är det ibland, men det är ju bara deras sätt...och dom vill ju vara vänliga och lära ut rätt.

Själv så tänkte jag iallafall utveckla tinga tinga målningen min egna väg. Jag gillar de klara färgerna som dom använder och det lite barnsliga över det hela, så får vi se hur det kan sluta, jag tänkte lite mer abstrakt på något vis. Kanske inte, för min egen skull, att jag då sitter och målar med mina målarpolare, för då lär dom flabba gärnet och tillrättavisa och så kommer jag blir lessen o förbannad, eller vad tror ni? ;)
Ja, det är intressant det här med andra kulturer!

I går så höll jag på att fixa o trixa i mitt rum så att det skulle bli lite hemtrevligare men rackarns så varmt det var!!! Nu blir det kanske en lite porrig bild här men, Ursäkta! KOLLA svetten som RINNER ner från benen bara jag stod rätt upp o ner!!!

Aldrig varit så svettig i hela mitt liv! En gång var det nära när jag och bästisen Myran skulle hem från Malaga och satt ute o lapade sol på flygplatsen tills det visst hade blivit försent att checka in! Oups! 25 minuter innan avgång, hmm konstigt...men är man soldyrkare så är man! Vi fick hoppa över incheckningsdisken med våra stora ryggsäckar och verkligen s p r i n g a med 20 kilo på ryggen..gissa om det var jobbigt? Synd bara att vi sprang fram till fel flight.. På era boarding kort står det att ni ska till Stockholm och inte Paris, säger han vid biljett checkingen...aaaaaa shit på med ryggan igen och lubba vidare över halva flygplatsen! Vi hann! Då rann det från benen också vill jag lova!

Asså vissa dagar är det sjuuukt varmt, om man inte är nere vid havet där det blåser lite. Det är ju ganska hög luftfuktighet här också och sen så ligger mitt betong rum på solsidan och luften står bara helt still i rummet (iof så ligger Zanzibar lite, lite söder om ekvatorn så solen står ju ganska mycket i zenit men ändå).

Köpte mig äntligen en liten fläkt också igår också!!! Halleluja!! För jag har äntligen blivit ganska så frisk!! Halleluja igen!! och peppar peppar...!! Så jag tycker jag kan få använda lite fläkt nu vilket jag inte kunde innan..

Så här ser det ut, min lilla garderob (fattas bara galgar som jag jagat i dag men utan framgång)

och mitt "staffli"

och så gjorde jag en tavla av en ram som jag köpte när jag köpte ramar!?! och satte tyg som bakgrund och sen mitt finast parlplattshjärta som jag fått av mitt finaste hjärta, Wilmer! Se så bra det blev :)

Ett litet PS om ramen. Jag fick syn på den när jag beställde ramar som jag använder när jag spänner upp mina målardukar. Den var så himla fin i obehandlat trä och så där ljus och sliten o fin som jag verkligen gillar, lite skitig också med spindelväv och damm, men så sjukt vacker. Såg ut som driv ved som jag bara äääälskar! Skickade faktiskt hem en bit driv ved från stranden utanför Dar es Salaam sist! Kunde bara inte låta bli! Eller vad säger du fjällis ;)

Jag sa till killen på snickeriet att jag betalar nu och kommer och hämtar sen. Han sa att mina målar-ramar skulle vara färdiga vid 10 ikväll och det är ju tur att man kan skillnaden mellan Swahili klockan och vår svenska. Dom räknar nämligen kl 10 som vi skulle säga kl 5. Tvärs över bara. Så kl 8.00 skulle vara kl 2 för dom. Dom räknar nämligen med att dagen börjar kl 06.00 så när klockan är 07.00 så har det gått 1 timme av dagen så då är klockan 1. Kl 08.00 har det gått 2 timmar av dagen så då är klockan 2 osv, smart va! Nu började jag visst snacka om något annat..men iallafall, sen när jag kom igen så hade han putsat upp ramen och oljat in den i mörk träolja...faaaaaaaaaaannn!!!!!!! tänkte jag...men han var helt glad o nöjd o sa att han gjort i ordning den fint åt mig...aaaahhhggghhh vad säger man...tack... Jag hade ju inte mage att säga att den blev "ful" nu i mina ögon och att den nu såg ut som vilken ram som helst man kan köpa på Indiska i Stockholm. Inte för att dom är fula, men mindre speciella iallafall än hur den var från början...hmm a, ja..jag får väl ta med den till stranden varje dag och gnugga den i sand och kasta den i havet fram tills mitten på Mars då jag ska hem igen...så kanske den får samma karaktär som innan...

Här spänner jag upp min målarduk på mina målar-ramar.

Köper bomullstyg som jag "nubbar upp" med hjälp av en läskeblasks flarra som får leka hammare. (Okej jag vet inte om jag vågar skriva ut detta på nätet, för jag är absolut inte rasist och jag gillar inte att döma ut folk eller folk grupper eller nåt sånt, men jag tycker ändå att det är lite små lustigt. Dessa små spikar eller nubb, som man använder för att få upp duken heter shutex eller nåt liknande och vanliga spikar heter somali och då undrar jag varför? Asså förlåt men min första tanke var att dom kallades för det för att "somalier är långa och smala"? Eller? Asså Masajer är ju det också..precis som att japaner är "korta i växten", eller "vi är blonda". Men somali..hmm...well, well...
Okey, nu kollade jag i mitt Swahili lexikon (språket här heter Swahili) och tydligen heter spik msumari! Det är bara det att u på Swahili uttalas o, såklart, och att r och l kan man byta ut hur som helst, eller det gör inget. Dvs om jag skulle heta Lena så kan folk lika gärna kalla mig Rena, inga konstigheter! Och m hörs ju knappt...msomari = spik så nu vet jag det!

Se så vackert det är med betong golv! Me like! På riktigt! Jag vet att mamma tex tycker det är döds fult ;) men jag tycker betong är assnyggt om man slänger över ett lager lack! Jag ska definitivt ha betonggolv i mitt hus..nån gång i framtiden...när jag har blivit stor ;)

Ah! Shit vad jag älskar att pyssla!!!

Bilderna blev visst lite morka nar jag laddade upp dom har...men, men...

Å jag blev så glad idag när jag fick post av fina Ellen!!

Karim, killen som jag hjälper lite med hans business skickade ett sms och sa att han hade ett brev på kontoret till mig från Sverige. Fan, gissa om man blir galet nyfiken då ;) Öppnade såklart brevet där på plats och hade bla fåttt Hello Kitty godis :D vilket han inte riktigt såg poängen med haha! Men nu så sitter jag här och är helt lycklig som en liten unge och äter en Hello Kitty klubba! Nöjd! Tack Ellen o Maja!

Gud vad fina vykorten blev med budskapet; Våga se mer! som mina kära kamrater på färnebo folkhögskola hade gjort som en del av efterarbetet från vår Tanzania vistelse! Duktiga ni är!!!




passar på att göra lite reklam för dem också ;) http://www.farnebo.se/

Jag var trött, hungrig, varm, kall och livrädd att jag skulle dö och emellanåt. Men det var i alla fall fördjävla vackert!

Jag och några vänner hade semester och ville åka över till en ö som heter Mafia utanför Tanzanias, Östafrikas kust. Vi ville segla över mot alla odds. Segelbåt som segelbåt. Vi insåg ganska fort att om vi skulle hyra en riktigt segelbåt med kapten så skulle det kosta skjortan, så vi uteslöt det för vi hade inte så gott om pengar. Vi hade läst i en reseguide, som visserligen var gammal, men att man kunde segla över i lokala dhow´s från ett visst ställe lite längre ner på kusten, men att det var olagligt för turister att segla i dom?! Men det fanns ingen förklaring till varför.

En Dhow är en träsegelbåt, oftast utan motor med ett stort segel, som används av lokalbefolkningen och är ett helt vanligt förekommande fordon här i Östafrika. Man använder det som transport fordon men också till fiske, som är jätte vanligt.

När vi äntligen, efter otroligt mycket om och men kom fram till platsen varifrån man kunde ta en Dhow till ön Mafia så hade det blivit sent så vi fick sova över där för att vänta på gryning och att högvattnet skulle komma så vi kunde segla ut. Det är ganska stor skillnad på hög och lågvatten här.

Kl 8.30 nästa morgon skulle det vara bra med vatten så vi kunde ge oss av, vilket vi också gjorde. Själva resan skulle ta 6-7 timmar lite beroende på väder o vind. Perfekt tyckte vi!

Inte för att jag skulle direkt säga att båten var i bästa passagerar skick och var fräsch utan att det snarare var nån sorts mindre cargobåt utan toalett, med stora tomma vattentankar, några sorts lådor på 1x 1,5 meter som de hade bagaget i, sandsäckar (som jag senare såg att de hade och flyttade runt på för att styra båten med), och allt annat bråte. Båten i övrigt tycker jag är vacker. Det är så himla fint med det gamla sjöhärjade träet och det smuts vita seglet som blåser stort i vinden mot det turkosa vattnet och vita stranden. Otroligt vackra färger. Så det är ändå helt ok för några timmars segling. Egentligen så fattades det bara några getter, en ko och några höns ;)

Det var vi 5 tjejer och sen kanske ytterligare 10 personer på båten. Vi hade köpt med oss lite vatten och lite kex för att stå oss dessa timmar tills vi nådde land igen. Problemet eller problemen började bara några 100 meter ut då vi fastnade i en sandbank...kaptenen hoppade i och kastade ankaret i sanden och försökte dra oss fram med hjälp av det, men icke. Vattnet var redan för lågt. Vi satt fast på sniskan och skulle inte välta, lovade dom, men skulle få vänta på högvattnet i ca 3-4 timmar...vilket blev 6-7.

Vi var strandade ungefär 200 m från land i gassande sol, lite söder om ekvatorn. Jag och en av mina kompisar hoppade i vattnet för att se om vi kunde gå in till land med våra väskor på huvudet, men det var lite för djupt och alldeles för strömt så det var bara till att vänta på båten. Och vattnet.

Så där satt vi, kokheta, några meter från det vi drömt om, en helt underbar vit sandstrand med gröna vajande palmer och havsbris, som vi längtat efter det...

Vid 5 tiden kom vi loss och kunde äntligen börja ta oss framåt. Vi försökte höra med "besättningen", varav ena killen kunde ytterst lite, lite, lite engelska, ungefär lika mycket som vi kunde Swahili (lokal språket) om vi skulle komma fram idag och han trodde att vi skulle det, vid midnatt.

Nu hade det börja bli svalare, vilket var skönt. När det började skymma så började det blåsa en hel del och hjärtat hoppade lite upp och ner ibland när båten slog lite väl högt. Inga flytvästar och ingen täckning på mobilen och inte heller något batteri. Någonstans på indiska oceanen. Bra jobbat tjejer!

Det började bli lite småkyligt så vi klädde på oss de kläder vi hade och försökte "lägga oss" för att få en blund, förhoppningsvis. Vi alla var jätte trötta och började bli hungriga och hade knappt sovit något natten innan för det hade varit ett sånt förbaskat liv på det så kallade guesthouset plus att en man hade försökt bryta sig in, eller han hade snarare gjort ett mindre hål i ytterväggen till större under kvällen/nattens gång så han var halvvägs inne i min väns rum innan hon upptäckte honom...så vi var rätt så slut. Vi och baggaget försökte tränga ihop oss i de cargolådor som fanns uppe på däck, det fanns ingen annan plats, inget annat utrymme. Så man halvsatt på ett knöligt underlag och försökte sova lite.
Vår fina, mysiga segeltur på indiska oceanen var inte så romantisk längre haha!

Båten hade ingen lykta och sjökort var det ju inte direkt någon idé att fråga om. Men jag undrade ändå nu när det var mörkt hur 17 dom vet vart dom ska, om dom ens vet eller hur det ligger till. Men grabbarna verkade rätt lugna så jag antog att dom hade det under kontroll.

Efter nån timme kanske, så sa den här killen som kunde lite engelska att vi skulle sova över på en ö. Fy fan vad skönt att få komma av båten lite tänkte jag! Nu var det verkligen kolsvart! Månen var inte uppe utan det var bara stjärnorna som lös. Men vilken himmel! Att se vintergatan klarare finns nog inte. Man är så långt borta från all elektricitet och tillskymmelse av ljus så det är bara den otroligt vackra mörka himlen som man ser, med alla dessa otroligt många stjärnor som man vanligtvis inte ser på grund av allt annat ljus runtomkring. Så sjukt, galet vackert!

Jag frågar var ön ligger som vi ska sova på för man ser inget. Han svarar att den ligger där borta men att vi inte ska gå närmre utan har kastat ankare här. Neeeeeeej tänker jag, men vad ska man göra?

Vi alla är jätte trötta på att vara på båten och har varit livrädda för att sjunka och dö och vill bara vara på land igen. Båten tar dessutom in ganska mycket vatten, som dom kastar ut titt som tätt.

Efter ett tag, jag har ingen aning om klockan längre eftersom mina batterier håller på att ta slut i mobilen så den är avstängd och inget armbandsur har varken jag eller någon annan heller, men vad har egentligen klockan för betydelse så här?

Månen går i alla fall upp så vi börjar se något och dom tar upp ankaret och vi ska åka igen! Men hjälp hur 17 vet ni vart ni ska? Frågar jag. Han kollar upp mot stjärnorna och pekar och säger att vi ska ditåt...haha ok, helt otroligt! Här läser man stjärnor. Så vänder han sig om och pekar mot ett svagt svagt ljus på horisonten, som jag först inte ser, och säger att där är Dar es Salaam, vilket är Tanzanias huvudstad som ligger vid kusten som vi (faktiskt) ska segla bort ifrån, så då är vi väl på rätt väg. Kanske.

Livrädda, kalla, fuktiga från allt salt ligger vi och försöker sova och inte tänka på att vi är fast på en båt och undrar om vi kommer komma fram. Undrar om vi kommer överleva.

Jag blundar och sen tittar jag upp mot himlen. Stjärnorna. Vintergatan. Ljuset från månen som speglar sig i vattnet. Vågornas brus. Båten som gungar. Det vackra träet på båten som man knappt ser men kan ana. Den friska vinden. Seglet som det blåser i och ljudet från seglet som slår och utbrister; att det är i alla fall fördjävla vackert!!!

                                    

Bilden ska forestalla toppen pa masten och en stjarnhimmel :) men jag ska jobbba vidare pa bilden imarrn! natti natti!

..eller inte jobb direkt för jag får inget betalt, eller jag får ju inte jobba här heller på mitt visum, men jag tänkte att jag ska hjälpa en kille som håller på att starta upp sin business här. http://www.jokims.com/ han ska eller gör som många andra här nere fast ändå lite annorlunda. Han har en båt, en local båt. Denna båt som heter Jamboree

Och som många andra så kör han snorkel turer till Mnemba. Ön i sig själv är visserligen ett naturreservat och man får inte kliva iland men snorklingen ska vara fantastisk där och även dykningen såklart. Nu har jag inte gjort något av det ännu, men definitivt att jag ska!

Hans ide´ är att köra på en lite mer service inriktad och lite lyxigare variant än de andra. Han kör även Sunset cruises vilket han är ensam om. Sen kör han många fler turer också med dinner onboard osv osv. Han är en riktigt bra kille den här Karim.

Det hela började med att jag pratade med hans kompanjon, visade det sig, på stranden. Inte alls som alla andra beach boys som springer omkring här som man nästan kan bli lite smått galen på som vill bli flickvän pojkvän på 5 röda. Asså jag är så trött på det där snacket så jag blir helt vansinnig bara jag tänker på det! Men iallafall så var det ju faktiskt jag som började snacka med den här killen och nästa dag så kommer han fram med sin chef, Karim och han berättar lite om sin affärside´ och att han inte kan direkt ge mig några pengar, men jag säger att jag inte vill ha något för jag tycker att det är så galet bra bara att en local tar tag och startar en sån här business istället för alla italienare, sydafrikaner, tyskar eller vilka som helst västlänningar som kommer ner hit och köper upp halva ön. Ah, fan jag hade i och för sig inte haft något emot att starta upp något här heller om det väl skulle komma till kritan ;) Men jag vill iallafall stödja lokalbefolkningen i den mån jag kan. Så tanken är att jag ska gå runt på hotell och tour operatórs och sälja in hans business. Tyvärr är det precis som han säger mycket lättare för en Mzungo att gå runt att göra det än för en locals. Locals blir ofta bortkörda från hotell innan dom ens satt foten där vilket är helt fruktansvärt.

Jag föreslog om vi kunde gå tillsammans och sälja in eftersom det är hans företag och han har kunskapen, men han sa att det var ingen bra idé det var bättre om jag gick själv...

suck! jag blir så lessen att det ska vara en sån diskriminering!

Igår åkte jag på en Sunset cruice med båten och några släktingar till honom. Så himla mysigt. Där sitter dom och sjunger och klappar händerna och är helt glada, man blir glad i hela kroppen av att bara vara i deras närvaro.

             

Den övre våningen på bilden är hans kontor. Denna bild är förövrigt självaste vad ska man säga, inte down town, men lite av en mötesplats kanske? Här finns supermarkets o nå andra affärer och det är härigenom huvud´gatan genom byn startar.

Jag är rädd för kor. Det finns en galen ko här i byn som ibland rusar omkring och skriker. Fy, läskig! Värst är det när det blivit mörkt och man ska hem och man hör att kossan oberäkneligt galopperar omkring och skriker så man hoppas på att inte hamna i dess väg...
                                                   

A Men asså det är så jäääääääääääääla vackert här!!! Och lugnt och skönt. Ingen stress. Inga måsten. Nu kanske jag är bortskämd såklart, eller det är jag så in i bängen om man jämför med lokalbefolkningen och andra säkert också. Ja, så tänker jag så här att jag är sjukt glad och tacksam över att jag har denna möjlighet att få kunna vara här och bara göra det jag gör med skolan. Det känns ju som om man är riktigt bortskämd. Har studielån (i och för sig) men att denna möjlighet finns är ju för fan fantastiskt och sen får jag hålla på med något så sjukt roligt som det här med konsten. Asså det ger en sån inre frid och glädje så det är helt galet! Fan vad glad jag är!!!

Sen kan man ju då tänka steget till och känna att men va fan Mia, vart ska det här leda till då? Är inte du tillräckligt gammal för att ta dig samman och göra nåt vettigt av ditt liv egentligen? Och mitt svar är nog; Näe tydligen så är jag inte tillräckligt gammal för det än ;) jag undrar ju om jag någonsin kommer att bli det...på ett sätt så hoppas jag att det ska komma, men på ett annat sätt så hoppas jag verkligen, verkligen inte att det ska komma haha!

Gud, hur många gånger har man inte hört: Va? Ska du iväg igen! Får du aldrig nog? Japp, jag ska iväg, svarar jag varje gång ;) Eller vad säger du gamle kollegan från Oslo ;) visst e vi knäppa! Eller är det alla andra som e knäppa!?

Ja, och när ska man, eller jag rättare sagt, bli nöjd och nöja mig med det jag har? Kan jag undra ibland, men samtidigt så tänker jag att man ska aldrig bara vara nöjd i vad det än må vara utan man kan alltid lite, lite bättre eller mer och det leder till utveckling tänker jag och utveckling är bra och det gör människor glada. Så jag är aldrig riktigt riktigt nöjd. Jo, fan det är jag. Ibland! Ibland är jag riktigt förbannat jäkla nöjd :) Men fyyy vad jag svär idag, men så får det visst vara vissa dagar. Tänk om alla dagar var sig lika, så förbaskat tråkigt det skulle vara, eller det skulle jag verkligen tycka! Medan vissa såklart är hur nöjda som helst med att den ena dagen ser likadan ut som den andre och att de finner en trygghet och lugn i det. Näe fy, jag får p a n i k av bara tanken. Men sen om alla dagar är olika så blir dom ju lika på ett sätt ändå ;) sug på den. Asså gud som jag pladdrar på om allt och verkligen inget! Haha!

Men iallafall, så vad var det nu jag tänkte från början, jo att livet ser så otroligt olika ut för alla människor på hela världen (och jag blir alltid lika fascinerad över hur olika det ser ut i världen) och man skulle ju verkligen vilja att alla skulle kunna få, iallafall kunna få ha, möjligheten till att göra vad jag tex gör nu. Man skulle ju önska att det var lika för allt och alla, men det går ju inte riktigt. Och visst får jag sjuuuukt dåligt samvete när tex killen som hjälper mig att måla (som ändå lever rätt bra verkar det som) som när han idag sitter o hamrar ihop sina egna ramar för att spänna upp målarduken på när han har lämnat in mina ramar till en fundi, dvs hantverkare som har gjort mina raka o fina...jag har ju visserligen betalat för dom och det gör ju rammakaren i sin tur glad, men iallafall så säger han att, så här får man göra om man inte har några pengar, då får man göra själv och sen blir det snett o vint (fast jag tyckte iof att det såg väldigt, väldigt rakt ut..) (Det här får man ju egentligen inte säga eller tänka, men det skulle faktiskt kunna vara som så att han snickrade ihop mina också och tog betalt för det, för han sa ett annat pris nu än vad han sa att mina ramar kostat ;) jag hoppas nästan att han gjort så. Visst så vill jag inte uppmana någon till att ljuga eller luras och det är varken snällt eller bra, har ju väldigt svårt att tro att han skulle göra det, men som sagt man vet inte och skulle det vara så så tycker jag att han är väl värd dom pengarna! Fy vad det gjorde ont att skriva det här, men jag har ju lärt mig att man inte ska lita på nån och att "tillfälligheterna gör tjuven" man behöver inte vara en dålig människa för det, men man kan vara i "behov" av något och då kan man göra något som man inte annars skulle ha gjort) Näe fy nu låter det ju som om jag snackar skit om honom och det vill jag förstärka att det skulle jag inte göra utan jag tänker bara mer "fritt" liksom. Visserligen har jag betalat för några av hans penslar och jag brukar köpa soda eller nån matbit till honom och hans kompanjon, (men man vill ju inte köpa eller betala för mycket heller för det skulle inte kännas bra för mig! Så bara, hääär taaa! Jag har massssor med pengar, eller för miiiig har pengarna iiiiingen betydelse, typ. Nämen att göra något sånt skulle jag må dåligt över för jag vet hur dessa människor kämpar för varenda liten krona och att det är av stoooor betydelse för dem. Men det känns så sjuuuukt orättvist ibland och man får sånt sjuuuuuukt dåligt samvete över alla ens egna möjligheter som inte den vanliga lokalbefolkning här ens skulle kunna drömma om i sin vildaste fantasi! Men samtidigt så kan jag heller inte rå för att jag kommer ifrån ett "bättre" samhälle om det nu är bättre?! Men rikare iallafall, jo det är bättre! Bättre förhållanden, bättre sjukvård, bättre utbildning, bättre på otroligt många sätt! Men sen är frågan om vi är lyckligare? Är vi det? Någon som vet?

Men även gör det oss till bättre människor? Och vad gör en människa bättre än en annan? Är det inte vi själva som bestämmer om vi är bra eller inte? Tjaa många frågor och funderingar... Men jag är iallafall glad över att jag är här och nu! Och jag tror att jag är lite bra ;) (men det är lite fult att säga så, hehe, men det skiter jag i)

Ja, men jag ville ju egentligen bara visa hur sjukt vacker jag tycker att det är här ;)
(Tyvärr är kanske inte foto kvaliteten den bästa för jag tar ganska många kort med mobilen, just bara för det är så vackert så jag inte kan låta bli)

Ha en underbar dag allesammans och ta vara på er och varandra och njut!

KRAM

utbildnigen som jag gar ar ju en grund utbildning i konst sa vi haller pa med lite av varje. Olika material, farglara, bilduppbyggnad osv osv det ar verkligen jatte jatte roligt!! sa ja, det har ar lite vad jag gor i skolan. Har skulle vi icensatta en scen ehh heter det sa?! aja men iallafall sa skulle vi fota av den i svart vit och sen skulle vi jobba med bla skuggorna.

sen skulle vi skissa upp den

och sen mala i farg


de forra 3 veckorna har vi som sagt jobbat med skuggor och haft farglara, jatteroligt, men ocksa svart. Vi har lart oss blanda farger utifran rod, bla och gul och visste ni att man kan fa svart om man blandar dessa 3 grundfarger ;) Har ar en fargkarta och sen skulle vi hitta lite olika foremal som vi skulle blanda till exakt sammafarg och mala upp pa papper och halla mot foremalet. Snigg bla-gron farg pa toapappret va? Ja, som sagt detta ar vad vi pysslar med - as roligt hehe!


har var lite roligt (nu fattar jag inte varfor denna text blir lila och underline...ja,ja) men vi fick en malning som vi skulle printa ut och sen forsoka hitta exakt samma farger och mala upp, motivet var inte sa viktigt men fargerna. Jag hittade mot min stora forvaning en farg printer har pa skolans internetcafe sa jag gick dit och skulle printa ut. Grejen va bara den att efter 1/3 sa tog tonern slut och bilden blev tjaa lite rosa aktig och jag fragade om dom hade en ny farg toner att satta i for som du ser sa blev inte utsktiften samma farg som orginalet pa datorn. Det hade dom ju inte saklart, men vadda tyckte dom man ser ju vad det ar och det ar ju i farg ;) japp men inte orginalfarg och dom bara suckade och skakade pa huvudet och tyckte val att jag var lite knapp som inte var nojd och jag gjorde typ lika dant mot dom :) Ah, sa det blev bara 1/3 dels malning for min del hehe, men det gick ju bra anda!
Men han som star och kollar pa min "tavla" ar en tinga tinga konstnar och fattade nog inte riktigt sjalvaste meningen med vad jag gjorde och inte heller nar jag hade malat av alla dessa 7 olika foremal for att fa samma farg och alla dessa 'prover' lag utspridda overallt pa marken jaja...hehe  


har ar lite annat gamalt skit som jag gjort ;) lite olika teman saklart, men nu vet ni lite vad jag gor iallafall!

ett sista inlägg för idag speciellt tillägnat till frida

och bara för att ;) dom finns här också, men inte så många

Mansour å jag brukar hänga å laga massa mat hahaha. Så jäääla gytt att det finns mat att få tag på och att det kan bli gott  och att det finns variation!!!!!! Det var vi inte bortskämda med på fastlandet inte, men här är det kanon! Faktiskt lite märkligt att det är en sån stor skillnad...känns inte alls som det Tanzania jag känner.

Här gör vi köttfärsås å spagetti ;)



Köket på Casa Umoja



Den typiska Tanzan spisen, eller vad säger du Frida? Livsfarlig ibland när den typ exploderar till ;)
 


Jag har sån himla tur att Mansour brukar göra frulle till mig! Ägg var ju något man inte riktigt kunde äta från den tidigare Tanzaniavistelsen ;) men jag kan stark rekommendera att steka det tillsammans med tomater, lök, vitlök och chilli till en röra som man äter sen med bröd och det är as gott!!



Här är min andra bästis Nevin :D Han är 1,5 år (? kan det verkligen stämma hmm...) och kan inte riktigt prata ordentligt men på nåt sätt så har vi en sån himla fin kontakt ändå. ha ini säger han till mig när jag kommer, vilket ska vara kaa chini som betyder sitt ner och han kallar mig för euwe istället för wewe som betyder du ;) och frågar hela tiden ini vilket ska vara nini, som betyder vad är det? Han är galen ;)



Cabbi, han som lär mig måla tinga tinga har sin shop, (som jag satt in bild på tidigare, som även är hans bostad) har business tillsammans med en kvinna, Mariam som är mamma till denna unge.

Nev, som barnet kallas för har följt efter mig 2 gånger hela vägen hem och vägrat gå tillbaka...hmmm...så jag har fått burit tillbaka honom..sötis!!!! Men man kan ju inte låte bli att börja undra lite då..näe inte för inte, för Mariam är väääärldens goaste tjej, gillar henne stenhårt, hon verkar ha ett hjärta av guld, men man leker inte med barnen här på samma sätt som vi gör hemma och jag tycker ju att det är jätteroligt att busa med ungar så det är nog därför!